Äppleträdsrabatten

Detta är den första rabatten vi gjorde. Den ligger vid ett av de tre hörnen, med grannens vita garage bakom. De förra ägarna hade grönsaksland här, och jag har aldrig lyckats lista ut hur hon kunde få så fin basilika och zucchini på den svåra jorden utan organiskt material. Jag blev nästan gråtfärdig första gången jag satte spaden i jorden, allt var en kompakt kletig lera.

Äppelträdsrabatten domineras av (surprise-surprise) äppleträdet. Det drar blickarna till sig från våra stora matsalsfönster. Intill fönstret (inomhus) har vi ett halvrunt bord och det är här vi oftast fikar under de kalla dagarna. Rabatten vid äppelträdet behöver därför vara trevlig att titta på hela året.



Så här såg det ut innan vi började

Jag associerar äppleträd med välordnade gamla trädgårdar ute på landet, där rabatterna är kantade av buxbom och dominerade av typiska ’trädgårdsväxter’ (dvs tydligt förädlade, gardenesque skulle man kunna säga på engelska). Vår rabatt är inte alls lika välordnad, men har inslag av buxbom och perenner med färgrika blommor. Genom en under året alltmer frodig massa perenner har vi en stengång. Den har flera funktioner: det är ett sätt att få direktkontakt med rabatten, vara mitt i. Den är dekorativ när rabatten är som naknast och den gör det lättare att ta hand om rabatten.


Här plattar vi till jorden för gången (gamla upp-och-ner vändra porfyrplattor från framsidan)







På våren domineras rabatten av tulpaner och vårtörel (Euphorbia polychroma). De blå höga stjärnhyacinterna, Camassia leichtlinii, trivs bra i lerjord och förökar sig snällt.

 

På försommaren kommer fingerborgsblommor och mörkröd Astrantia major. Om man klipper av de vissna blommorna på astrantian så blommar den igen. Nepeta Cool cat, de blå ’ruggarna’, blommar i sex-sju veckor och har sedan fina vinterståndare som står tills vi klipper ner dem på våren.



I november blommar en aster som vi köpt som ”Little carlow”, men som jag tycker ser ut som en cordifolius. Den är fin här (även om vi har flyttat det till en annan rabatt nu), men det är ett exempel på hur frustrerande det där med växtnamn och förökning kan vara. Aster ”Little carlow” är en favorit i engelsk trädgårdslitteratur och Graham Thomas ansåg att den var en ”av de sju perenner som borde finnas i varje trädgård”. Jag har försökt få tag på den flera gånger efter att ha sett den på Wisley Garden (Royal Horticultural Society, RHS, visnigsträdgård). Fantastisk växt, fullproppad av blå 1,5 cm stora blommor och helt olik den du ser på bilden (köpt på Åbergs perenner i Ystad). Jag har beställt den från England två gånger och varje gång har jag fått en ny variant. Nåväl, Aster cordifolius/hjärtaster är en av de få härdiga blommor som slår ut så sent som i november och väl värd sin plats den med.

Till sist en bild på rabatten just nu, innan perennerna har hunnit skapa en grön matta. Krokusarna ser ensamma ut och jag funderar på att ta dit scilla eller någon annan liten blå lökväxt som kan få kila in sig mellan allt det andra.